asien105

Ledsen för dålig uppdatering! Det som har hunnits med sen sist är både Singapore och Bangkok. Singapore var en underbar stad, speciellt när den var sjukt mycket renare än Indien. Fyra intensiva dagar fylldes med shopping, take away kaffe och utgång med massa kineser. Fyra nöjda tjejer begav sig till Bangkok för ännu mer shopping, drinkar på skybars och god billig mat. Imorgon bär det av på nya äventyr. Trekking i thailändska djungeln i en vecka ska bli mycket spännande. Längtar mest till att bada i vattenfall och rida på elefanter! 😀 Ta hand om er, hörs om en vecka, kraaam Linnea och resten av gänget

Nu har vi ANTLIGEN anlant till Singapore! En kort uppdatering om de senaste tva dygnen. Sedan tidig morgon den 30:e sa har vi rest non-stop till vi kom fram  i Singapore vid 12 Singapore-tid. Svettiga, rod-ogda, totalt innehallslosa i huvudet och i smatt chocktillstand av ordningen och renligheten i den nya staden. Det hela borjade den 30:e nar vi tar en overpris rickshaw 6:30 till tagstationen sedan: kollam – bat 8 timmar – alleppey – buss (sporegn) – ernakulam – buss – kochi (sova pa flygplatsen, flyg kl 17  nasta dag). Neej skoooja! Vi far inte komma in pa flygplastsen, sa istallet sporegn och ”utelasta” till nasta dag formiddag…… Da ser vi plotsligt Vivek, en kille vi traffade var forsta dag i Delhi! Sa vi alla tycker det var lite smatt slumpartat. Han ska ocksa hanga pa flygplatsen till foljande dag. Fortfarande sporegn, sa vi kommer pa en plan att hitta en 24/7 restaurang att dricka chai-te pa x antal timmar istallet. Camilla raggar basta taxichaufforen, som det slutar med att aven han hanger med oss, dricker chai-te, frukostar och ger obekvam – men tak over huvudet(!) – sovplats till oss. Trevlig natt, men inte sa mycket somn, i bilen med trippelt sa lite plats i med alla vaskor aven. I alla fall, sedan flyg till Kuala lumpur, buss, buss, buss, immigrations check x typ 500 och sen till sluuuuut efter nagra promenader i cirklar incheckning pa ett backpacker hostel med dorms. Faktiiskt fraschare an det mesta i Indien. Men nu ar vi glada och relativt pigga. Ska nu sova, klockan ar 23.15, imorgon shopping (sjukt mycket har) for sedan utgang pa kvallen! Obligatorisk shopping ar nagra andra skor an vara inte fullt sa snygga flipflops fran grannkiosken i Kovalam, Indien.

Puss och kram Matilda och Co

Hej hej!

Camilla har. Jag tankte beratta lite mer om Kerala dar vi befinner oss nu (sodra Indien). Ingen fakta, bara hur dagarna ser och har sett ut. Vi borjade i Kovalam dar det fanns en stor gul och svart strand. Later kanske inget vidare vackert, men det var det! Vagorna var haftiga och slog mot klipporna dar det vaxte gront och en massa palmer. Hogst upp pa den vanstra klippan stod en fyr malad i vitt och rott och gav namn at stranden: Lighthouse Beach.

De forsta tva dagarna solade vi och alskade det turistiga livet i Kovalam (i alla fall jag). Nastan overkligt att kunna ga i bikini efter att osakert ha fragat de andra om det kanske, kanske, mojligtvis ar okej ifall man tar av sig sjalen om axlarna ett tag i hettan pa cafeet vid Mumbais flygplats, och efter att ha varit i andra delar av Indien dar tanken pa fenomenet inte ens agt rum. Jag tankte att: Ahh va harligt! Har kan man antligen bli brun!! Och vagorna var hur kul som helst att bada i! Stora och varma. Vi planerade att hyra body board eller testa pa att surfa. Plotsligt skulle vi dessutom vara med i en Bollywoodfilm! Fa en hel dag gratis plus 1500 Rupees (en tva dagars budget) i lon! Och det verkade seriost!

Men sedan forandrades det himmelska litegrann… En svullnad jag hade pa foten blev till en kolossal infektion och doktorn gav mig bandage och antibiotika. Sasmaningom skar han upp alltsammans, och jag som var sa intresserad av att se var tvungen att vanda bort ansiktet innan han ens hade borjat klamma for att inte riskera krakningar. Usch det var vidrigt. Men fortfarande intressant! Jag nervosskrattade hysteriskt med ansiktet tryckt mot en valanvand sjukhusbrits och Matilda forsokte att halla sig kvar i rummet dar hon egentligen inte fick vara. Da forsvann badandet och body boarden (for mig alltsa, Linnea och Louise testade och det var tydligen jatteroligt, sa jag ska ocksa prova nagon gang framover) Sedan kom regnet. Da forsvann solandet och Bollywoodfilmen, for sjalvklart hade huvudskadespelaren skadat foten nar han forsokte lara sig volleyboll pa en fuktig sandstrand.

Da tog vi vara enorma ryggsackar och begav oss till Varkala. Detta var i forrgar, och regnade det dagen innan sa REGNADE det under hela var resdag. Resan som vi langtade efter ”aah, en timme med bara musik i oronen…” blev till ”AAH, jag klarar inte det har, det gar inte!” under tre och inte en bussresa, fyra och inte en rikshafard. Men det gick och jag ar glad over hur det gick. Vi klarade oss och det var en upplevelse.

Igar regnade det ocksa. Hela dagen. Jag tror inte vi gjorde nagot vettigare an att sova och lasa och ata frukost, lunch och middag. Middag pa en jattemysig restaurang forresten! God mat och resans forsta drink till efterratt. Sjalvklart lyssnade vi pa lite julmusik till forsta advent ocksa, ett vattenglas som gav kanslan av surroundljud, och tande ett ljus med hjalp av en Adventsapp pa Louises iPhone. (For de som vet vad det ar: battre appar har skadats)

Men idag vande lyckan igen. Solen sken pa formiddagen och vi kunde ater ligga och steka pa en strand. Det var underbart! (bortsett fran att solkramen sved i ogonen, torsten slacktes inte av vatten och jag sag ett hav nagra meter framfor mig som jag inte fick rora pa grund av ett bandage om foten… men tusen ganger battre an att hoppa runt i sporegn med en rosa flipflop och en gron naturkompanietpase pa fotterna som igar) Fran och med varmen idag har jag fatt en ny bild av Varkala. Nu bestar inte stallet bara av ett hotell, gigantiska polar chaite, en vag och en restaurang. Nu finns har sma affarer, massvis med restauranger, en sandstrand, overkliga klippor och vagor som inte ens gar att jamfora sig med dem i Kovalam. Jag tror jag gillar Varkala valdigt mycket. Det kanns nastan sorgligt att det bara ar en hel dag kvar har. Sedan blir det backwaters mellan Kollam och Allepey (vi kommer garanterat skriva om det senare) och darefter ska vi vidare till Singapore efter en natt pa Kochis flygplats. Tur att jag ser framemot allt!

/Camilla

Ps. Skulle behova lite bilder pa det har alldeles for langa inlagget, men jag har en tendens att misslyckas med sadant, kraschar datorer och sa vidare. Det far komma en annan gang nar jag har assistans.

Har kommer lite mer bilder fran norra Indien, mest fran Varanasi, eftersom det var en san ypperlig stad att fotografera i:) Nu lamnar vi snart landet vi hyser lite smatt hatkarlek till efter en manads vistelse. Men mest karlek. Det var en bra ide att avsluta det hela i den grona tropiken i Kerala. Gront ar det ju i varje fall, men pga av en orkan (fick vi reda pa idag) sa har det paverkat den soliga delen av Keralas profilering. Dock fick vi nagra soltimmar i formiddags och lite branna kan man ana nar man jamfor under bikinikanten;) Men soligt eller ej, storslagenheten i Varkalas skonhet gar inte att undkomma! Frukosten atnjuts i intill vagornas slag mot de gronkladda klipporna. Omgivna av palmer i bambu-byggda hus sipprar vi pa vart chai-te. Magiskt ar ordet. Inte ens den relativt utbredda turismen eller de patrangande forsaljarna tar overtaget om den praktfulla omgivningen. Men snart vantar Singapore, en total omstallning igen och en minst sagt renare vardag! Men forst backwaters! /Matilda

Efter mer än 20 dagar i häftiga, smutsiga och påfrestande norra Indien har vi dragit ner till södra Indiens spets, Kerela! Här har vi för första gången på resan legat och solat och badat i det underbara havet. Dock vände lyckan snabbt när en död kropp flöt upp på standen!! En indisk ung kvinna hade varit försvunnen i fyra dagar och flöt upp på just våran strand. Sjukt läskigt och overkligt. Det händer ju bara i skräckfilmer eller?! Men vi har återhämtat oss och livet i Kerela känns förvånandsvärt lätt! Hoppas allt är bra hemma och att nu inte fryser för mycket i höstrusket! PUSS Linnet

Har just tagit vår tredje magnifika lassi som förmodligen toppar listan i hela Indien, baserat på hundratals turister, lonely planet och mängder av koreaner. Nyss marcherade en liten parad med deras döde på bår under en sång. De är på väg till manikarnika ghat, precis bredvid vårt hotell, där de kremerar sina nära vid Ganges, en genväg till nirvana. Lite senare idag besöker vi en skola för utsatta barn, imorgon är vi volontärer på samma ställe. Det har gått förbi tre parader med lik under tiden jag skrivit. Det måste ha tutat i minst 20 000 decibel minst 200 000 ggr under tiden jag skrivit, ocksååå en gång till! Det är det jag kommer sakna MINST av Indien, näst kommer vårt nuvarande hotellrum… Namaste. /M

Det var ett jaaavla jobb att ladda over alla bilder so i hope you enjoy! Det borjar i Pushkar oknen, vi red lite grann pa kameler, nagra bilder fran lugna Udaipur. Sedan over kvickt till Agra dar vi var i en dag for att gora ett vardefullt besok till Taj Mahal. Sedan ar resten fran Varanasi dit vi kom igar, hemskt borjan, alskvard fortsattning. Idag startade vi dagen med en givande privat guidad tur, guiden var jattegullig liten man som vi bjod pa lassie (syns langst ner i bilderna nan stans). Skulle kunna skriva nagra rader till varje bild, men det blir pa tok for ambitiost i nulaget nar allt jag vill ar att stanga ner datorn springa upp och ner for de kravande trapporna. Rastlos ar ordet efter snart tre timmar (!) vid den segaste datorn i Varanasi. Sa ”bilder sager mer an tusen ord” avslutar jag med.

/M

Pushkar

Udaipur

Agra, Taj Mahal

Varanasi

Hejsvejs! Louise här 🙂 dagens bästa kommer här.
Jag och Camilla var påväg till ett hotell för att boka yoga tills imorgon när vi kollade in genom ett litet fönster i en gränd. På golvet satt en liten smal tjej på huk och knådade en deg. Hon kollade upp på oss och sa ”please please come in” Så vi smet in och fick en guidad tur genom hennes och hennes mans hem på ett rum och kök. Dom hade inga möbler utan satt på golvet. I köket fanns en liten spisplatta och massor med burkar med allt möjligt vi inte kände igen. Som vi förstod det så lagade hon kvällsmat åt hennes man och deras vänner. Plötsligt va jag och Camilla också involverade i matlagningen och Pinkii, som hon hette,(det tog ett tag innan vi fattade att de var hennes namn. Hon svarade nämligen Pinkii till de mesta vi frågade. Trodde först att hon syftade på hennes rosamålade väggar), lagade Daal Masala. Och medan vi va där råkade vi bryta alla våra matregler. Vi har nämligen hittils varit väldigt noga med att fråga om allt är ordentligt kokat, om dom använder flaskvatten i maten, om dom kokar mjölken innan dom häller det i kaffet osv. Och frukt utan skal skulle aldrig gå för sig och såklart så spritar vi händerna varje gång innan vi äter. Ibland torkar vi också av cola-burkarna vi beställer in. Och JA servetterna blir svarta. Måste erkänna att jag nästan skäms när vi skriker ”no ice in the lassi” till dom som jobbar i restaurangen. Men Pinkii hackade chilin med sin väl använda kniv, använde bara händerna när hon knådade brödet på golvet och som pricken över i:et hällde hon ner rikligt med kranvatten i grytan. Tillslut tryckte hon ner oss på köksgolvet och där fick vi sitta med henne och äta maten som för övrigt var SJUKT god. Och vi fick inte bara smaka, utan hon fyllde på med mer bröd och mer gryta som vi tryckte i oss med händerna. Tillslut började Camilla smuggla ner sin tredje portion bröd i sin väska. Man kan ju faktiskt inte lämna på tallriken när hon är så otroligt gullig som lagar mat till oss och släpper in oss i sitt hem! Innan vi gick kramade vi om Pinkii och lovade att vi skulle komma imorgon igen. Om vi kan lämna toan vill säga 🙂 nej men vi är faktiskt mer konstiga i magen nu när vi töntar oss med maten. Hoppas på de bästa helt enkelt. Och även om natten blir ett långt toabesök så var det definitivt värt det. Från och med nu ska jag skita i alla jobbiga grejer vi håller på med och BARA äta med händerna och beställa precis de jag känner för! Och när jag kommer hem ska jag också bjuda in en vilsen turist på middag. (osäker på om man kan hitta några turisker i Berthåga men kan ju alltid försöka)

Hejhopp!!

Imorgon blir det morgon yoga!! Wohoo fett taggad 😀 kl 8 på taket in Udaipur town precis bredvid sjön. I sjön finns det btw ett palats, lake palace så passande. Dit ska vi imorgon och dricka té, nej jag skoja, kostar bara en liten förmögenhet, är nämligen världskänt hotell. Det var där de spelade in Octopussy, lite småkuriosa sådär. Är stolt över dagens prutande, gick ner till hälften gjorde den sege indien pga av mitt skickliga strategiska agerande 😉 grejen med bilderna är att de kommer, classic i know, men är inte lika supersmidigt med betal-internet som wifi i mobilen… Peace from Udaipur, India. //M